Koloskopin 14/2

Hej alla fina!

Har varit sjuk och ledig i ett par dagar nu. Det började med en magsjuka i tisdags så jag fick gå hem från jobbet, osis!

Fredagen åkte vi till Liljendal i Värmland och tog det lugnt, jag träffade fina människor och mycket scooter åkning blev det allt! Så härligt att vi fick låna Håkans och Toivo's! Fredagen blev lugnt, en sväng i skogarna och invänta "hyresgästerna" sen blev det god mat och mysigkvälls fika!

Lördagen började med att vi drog till Hagfors och kollade på servicedepån, dock han inte alla bilar komma in förens det var dags för oss att rulla hem igen, hemma blev upptining av oss själva innan vi bar iväg till Daniel med sambo och deras vänner. Där vi bestämde oss för att fortsätta resan ut i skogen, hamnade vid rämmen där vi mötte upp västeråsarna! Stod och pratade med dem ett tag. Sen åkte vi hem käkade en god middag och drog till Daniel igen där vi drack lite, tjötade och skrattade! Trevligt, om jag får säga det! Tillbaka till Toivo där Göteborgarna Budda med vänner kom och hälsade på! Skratt och glada miner!

Söndagen var rally uppe vid Rämmen och vi åkt dit och ställde oss. Vi grillade, pratade och drack varmt! Vi hade det helt enkelt fantastiskt. Vi drog oss hemåt efter första sträckan på Rämmen och stannade till i Alingsås för en hamburgare! På kvällen kom bästa Sara hit och vi satt och pratade och skrattade hela kvällen lång. Hon är verkligen en riktig vän!

Måndagen sov jag mig igenom och låg i sängen tills Sara kom efter skolan, då fixade vi lite saker och skrattade hela kvällen lång! Kan säga att det var behövligt! Tack för ett par fina dagar!

Igår var det Tisdag den 14/2, alla hjärtans dag och det var dags för koloskopin! Jag var där vid halv ett och anmälde mig i kassan. får då reda på att jag inte skulle vara här idag!? Jo, jag har lappen med detta datumet osv. Hon fick ringa på doktorn och hon förstod inte vad som hade hänt. Han anlände vid halv två och då fick jag komma in i ett rum, klä av mig på nederdelen. Dem satte in en slang i armen så dem skulle kunna ge smärtstillande och lugnande. Dem tog blodtryck med korta mellanrum. Jag hade fruktansvärt lågt blodtryck och dem fick luta sängen så jag skulle få högreblodtryck. Allting gick bra till dem kom högst upp på vänster sidan, där fick jag mer och mår smärtstillande och lugnande. Men det gick inte längre det tog stop i tarmen. Jag är så himla inflammerad eller har något som sitter i vägen så dem kom inte igenom längre. Han börjar dra ut slangen och springer ut, säger något om röntgen. Jag börjar få färg i ansiktet från att vara helt kritvit! Läkaren kommer in ige efter ett tag och visar på en bild hur långt han kom. Han berättar då att jag inte har Ulceriös Colit och att jag är så svår inflammerad eller att något sitter i vägen att jag måste magnetröntga tarmarna och får utskriven någon medicin som ska stoppa upp mina diareér. Jag börjar klä på mig och känner att allting snurrar.

Känner mig glad och besviken på samma gång, hade hoppats att dem skulle hittat felet denna gången, men ändå glad att dem har konstaterat att det är något och att jag inte inbillar mig som läkaren på min Vårdcentral verkar tro! Hoppas bara det går fort att få tid nu, för jag mår illa och har ont hela tiden! Så trött på detta hela tiden!

Marcus, du gör mig stark!

Mina första och svåraste år..

(Jag skriver inte detta inlägg för att jag vill ha sympati, utan för att jag mår bra av att skriva av mig)

Jag föddes i en liten håla (Skepplanda) strax utanför Göteborg.

Mina år i skolan var tuffa men jag tog mig ignom dem, jag var tidig i min ålder för att börja läsa och skriva och matte det var jag en hejare på. När jag skulle börja ettan så ville jag läsa tvåans matte men fick lära om ettans ännu en gång. Det var nog där det satte stop i skolan för mig.

Jag tog mig igenom lågstadiet med vänner som mobbade och en granne till mig som ofta var vädigt elak och drog mig i håret. Samt var dum på en hel del andra sätt. Jag började fyran och orden fortsatte "APA" var det som satte sitt spår och som än idag finns kvar i mig. Mina så kallade vänner tyckte jag liknade en apa, jag var som en och såg ut som en. Jag umgicks med en kille som jag väljer för att kalla M, han och jag klättrade ofta i träd, lekte med pojk saker och det var han som blev min bästa vän, det var han jag alltid umgicks med, det var han jag ringde när jag ville leka. M var min bästa vän. Jag hade ju en del tjejkompisar också men verkligen inte på det sättet som jag och m var. 

Jag hade även 5st grann pojkar på min gata. Dem som lärde mig alla hyss, saker dem gjorde som jag fick skit för. Dem eldade med papper över ljus och jag ville säga till mina föräldrar som var där, men jag fick inte. Jag fick gå hem och ja den gången fick jag mycket stryk. Hårt för er som inte känner mig att ta in men lätt för mig att säga.

På min skolavslutningsdag i trean väckte mamma mig och sa att det var avslutning, jag minns att jag frågade vart min pappa var. Han hade lovat att komma då han aldrig varit på någon av mina avslutningar innan. Men mamma sa att han jobbade, i samma veva fick jag reda på att dem skulle skiljas, på min avslutningsdag innan skolan! Jag gick på avslutningen och sommaren minns jag inget ifrån. Jag minns att jag bodde varannan vecka hos mamma och varannan hos pappa tills vidare. 

Efter dessa tuffa år av andra diverse saker som jag inte tänker ta upp här. Lite för personligt.
Jag skulle börja 5:an och min pappa sålde huset vi bodde i och vi bosatte oss på Hisingen här i Göteborg. Jag hade med mig min katt (Turbo). Skolan började och dem enda jag kände var min syster's två döttrar J och E. Dem visade mig vilken väg jag skulle gå till skolan, jag började och även där blev jag mobbad och så även min katt. Turbo blev ner kastad i sopptunnor, dem drog han i svansen och slängde in han i en stenvägg. Min katt ville gärna följa efter mig vart jag än gick. Han var min guldsten mitt i allt elände. 

Efter ett halvår hade min andra bror valt att flytta till Herrljunga och min pappa flyttade efter, där började jag min nya skola ännu en gång. Långt till min mamma. Tåget varannan helg. Min syster och hennes döttrar valde att flytta till Herrljunga också. Dem började samma skola som mig, men började strax därefter att skolka, vilket gjorde att jag faktiskt hamnade i skiten. Alla frågade mig vart dem var och när dem kom tillbaka.

Skolan började bra och jag fick nya vänner med en gång, detta kändes rätt! J blev min pojkvän och M, J, L och M. Blev mian närmaste vänner. Vi var ofta och badade i simhallen och hängde en del. Jag blev mobbad även där då jag blev ihop med en annan kille så småningom. 

Åter igen valde min pappa och flytta till Ljung och i 6:an började jag en ny skola. Ny skola, nya vänner och nya intryck. Sommarlovet mellan 5-6, träffade jag en ny granne som jag väljer att kalla M. M och jag blev snart kära och vi var ihop hela den sommaren, jag började även att träffa C, vi hängde verkligen ihop hela 6:an fast med mycket ner och uppgångar. Hon var min vän när jag började en ny klass. Men en bit in även där så ville jag inte duscha efter gymnastiken och väntade gärna till sist och då kom kommentarerna. Du är lesbisk, du kollar på oss när vi duschar. Vi har sett att du gillar att ta på tjejer med mera. Din jävla apa du är så ful. m.m

Då kände jag att när ska detta stoppa, det vill inte stoppa. Jag vill men det vill inte. 
Jag kände mig ensam i hela världen C började också mobba men hon var ju ändå den bästa vännen trots att hon sårade mig. Vi hade ofta samtal i klassen där vi tog upp tjejsnack och vi fick sitta i rum och berätta om allt dåligt. Jag vet att min lärare alltid skrev i en bok till min pappa om att det varit jobbigt för mig det sista, men jag ville inte att pappa skulle få reda på det och förfalskade hans namnteckning. Det var en trygghet för mig. 

Jag och C valde iallafall varandra till att börja i en skola 7:an och vi kom i samma klass! Vi kramades och var glada för att vi valde varandra. Sommaren gick och snart var sjuan där. Nya vänner igen. Jag umgicks med C hela sjuan och blev tyvärr mobbad i hennes sällskap. "Hora", "apa" Eleonor med fyra tår" osv. Orden tog aldrig slut. Jag fyllde år i Sepember och i den skolan satte man alltid upp en lapp på en dörr när någon fyllde år så fick folk skriva grattis osv. På min stog det själsord så rektorn var tvungen att ta ner den. Folk kastade ofta snöbollar och spottade på mig när jag skulle hem från skolan. Jag var rädd för att gå på bussen och satte mig alltid längst fram, för att folk skrek saker till mig och kastade tuggumi och spottade om jag satt för långt bak. 

8an och 9:an kom och jag insåg hur fina mina tre vänner Z, S och S var. Det var dem jag hängde med resten av högstadietiden även fast jag svek ibland. Dem fick höra saker men dem försökte ändå att stötta och hjälpa mig. Och jag förstod egentligen inte hur alla ord och saker började. Jag hade aldrig haft samlag, aldrig druckit alkohol, men jag hade testat att röka. När jag gick till skåpen i skolan ville jag aldrig gå själv, för jag var rädd. Jag började gå hos kurator när jag började 7:an och gjorde hela skoltiden sen inkulsive gymnasiet. Jag tog mig igenom skolan med hjälp av lärare och mina tre fina vänner. Även fast denna persioden var den jobbigaste då jag inte ens vågade gå till matsalen och äta. Uatn jag satt på en bänk i en korridor, gick till Shell för att köpa godis. Det var så jag överlevde en dag. Och om mina vänner var sjuka, sjukanmälde jag mig. Ville inte gå till skolan, jag var så himla rädd! Jag tog mig iallafall igenom den tiden. 

Jag valde programmet Barn och fritid i två olika kommuner Vårgårda och Ale. Jag tänkte att om jag välder Ale kanske jag får träffa dem gamla kompisarna från Skepplanda, men jag valde Vårgårda. Allting började jätte bra, fina vänner och fina klasskompisar. Detta är den bästa skolgången hittills även om även denna var jobbig. Jag fick en killkompis som hette S han var även den enda killen i våran klass där ett tag. Han hade en vän som hette L, jag blev kär ihono efter attt vi ätit pizza ihop. Vi hängde ihop nästan varje dag där ett tag. Jag hade även fina R so min vän. Det tog iallafall slut mellan mig och L, jag började gilla en annan kille och det tog slut. M, M och J började jag umgås med andra året då R valde att flytta till sin pojkvän i Eskilstuna. Det var tungt och jobbigt. R är en sånn fin tjej och vi har fortfarande lite kontakt. 

Jag visste inte då att 2:an och 3:an i det faktor också skulle börja med mobbing. Hora, Apa, Bitch, och så andra ord. Dem började skriva fula saker på mitt skåp och jag var rädd även i denna skolan. Ville inte gå inne i skolan ensam, var rädd att någon skulle göra något emot mig. Var MK sjuk var jag med sjuk. Jag ville ju inte vara ensam som alla andra! Jag gick naturfoto och hade tagit en del bilder som mitt ex vänner hotade med att ta bort, förstöra och göra min gymnasietid till ett helvete. Det var det dom hotade med. Under mycket av gymnasietiden var jag även sjuk 30%. 

Jag tog mig igenom även denna tiden och när vi skulle börja planera student och bal, kände jag direkt att detta är inte det jag vill. I samma veva fick jag reda på att jag har Celiaki, min tid hos min kurator A tog slut 2 dagar innan studenten. Denna fina människa har gjort mig starkare och starkare och hon har hjälpt mig att kämpa. Jag gick aldrig på min bal, det fanns inga pengar till att skaffa klänning och jag skulle inte kännt mig fin nog. Dålig självkänsla och rädd för vad folk skulle tycka. Jag valde helt enkelt att vara på mitt timvikarie jobb när alla andra valde att gå på balen.

Mitt i allt detta vill även min pappa att vi ska flytta eller snarare att han ska flytta. FLYTTA tänker jag, inte igen och inte innan jag är färdig med skolan. Jag hann gå ut skolan och i samma veva så höll jag på att bo på barmark tills jag fick reda på att jag fått en lägenhet i Göteborg. Då kändes det som en nergång, jag bo ensam utan fast jobb. Aldrig! Jag hade även under gymnasietiden fått klara mig mycket ensam, laga mat, diska, tvätta osv då min pappa ofta var uppe i Orsa där han hade sin sambo. Jag var ensam en hel del. Jag blev vuxen fort och alla läxor sen 3:an har jag fått kämpa för ensam. Min pappa är dålig på att lära ut och lärarna verkade inte förstå. Därför gick jag ut med IG i Engelska och Religon när jag gick ur gymnasiet!

Någonstans inom mig visste jag att jag var stark. Så när jag gick ur gymnasiet med det jag bidragit med visste jag att jag hade kämpat jag tog mig igenom trots alla motgångar. När jag stod där på stälnningen med betygen i handen och skrek då visste jag att nu börjar mitt liv på riktigt. Jag klarade det, när jag sedan letade upp min familj så var jag lycklig, glad och så otroligt tacksam att jag har dem, dem betyder så himla mycket för mig! Ni är min familj och ni stöttar mig i vårt och torrt även om det känns förjäkligt ibland! Jag valde att inte fira min studentkväll med min gymnasieskola utan åkte till Göteborg och gjorde utgång med ett par vänner som ett par dagar innan mig tagit studenten! Vi var glada, dansade och hade det trevligt! Mina vänner. 

Ett par dagar senare skickade min kusin S till mig en för frågan om jag ville komma till henne på fest, det gjorde jag. Det var helt galet var roligt det var att träffa henne. Och efter det blev vi tajta! Hon är verkligen en kusin att lita på! Och det var genom gemensamma vänner som jag träffade min nuvarande Sambo M som har gjort mig stark och tillsammans vet jag att vi fixar allt, han är verkligen den mest underbara personen jag någonsin har träffat. Så man kan säga att allting ordnar sig tillslut även om det fortfarande finns väldigt många motgångar kvar.

På 20år har jag bytt skola  sju gånger och flyttat sex gånger.

Jag älskar min familj, mina vänner och min sambo! Utan er så vet jag inte om jag hade orkat stå upp mitt i allt detta jobbiga. och då har jag inte tagit upp det mest jobbiga i denna text! Ni anar inte vad ni faktiskt betyder för mig! Det som svider mest är att jag bor långt ifrån er! ♥

JAG ÄLSKAR ER!



Mag/Tarm

Efter fem dagar med feber och frossa/svettningar så börjar det nu trappa av.
Jag gjorde ett besök hos läkaren nu på eftermiddagen angående min mage.

Åter igen berättade jag om mina infektion jag får typ en gång i veckan. Han bad mig lägga min på en brits så skulle han känna på magen, han klämde och tryckte jag hade fruktansvärt ont. Han lyssnade med stetoskop men utan resultat. Kan tillägga att jag väntar på en koloskopi den 14feb och att dem har konstaterat någon inflammation i tarmen.

Iallafall, jag får gå till labbet för att ta blodprover, temp och urinprov. Allting var normalt.
Jag har mer ont i magen, det blir värre och smärtan är också bak i ryggen. Jag är spänd i ryggen pga jag spänner mig för att jag har ont i magen. Det är inte konstigt att om man har ont i tarmarna så får man som kramper i magen och därav spänner jag mig. Tydligen så kan det vara så att jag har någon ficka i tarmen som är väldigt infekterad och den kan ändras snabbt alltså bli värre. 

14feb tycker jag är långt kvar med tanke på att detta började innan jul. Men enligt läkaren är det en snabb tid. 
Jag kan inte arbeta ordentligt, jag ligger ner och har jätte ont i magen och det hugger och har sig. Inget trevligt. Kan knappt stå eller ligga utan att det hugger till. 

Inga smärtstillande hjälper heller mot detta, uatn jag får mitt i allt detta fortsätta kämpa och hoppas att dem ser något på koloskopin den 14. Jag funderar på ev åka till akuten imorgon bitti och se om jag kan få en tid, men troligtvis kommer det bara vara förgäves. 

Jag orkar snart inte mer.

Snöstorm

Jag har inte gjort annat än att legat på soffan hela dagen, friskare av det verkar jag inte bli..
Tog mig ut på balkongen och tog ett par mobilbilder på snön som landat över stan idag, spårvagnarna och bussarna verkar inte ha haft några större problem. 

Idag tänker jag köpa hämtmat och unna med en hel del godis och en bra film! 
Har ni haft en bra lördag?

Sjuk igen

I torsdagskväll blev jag åter sjuk. 
Jag frös i flera timmar och fick låna kläder av tjejen jag jobbade hos men det hjälpte inte så mycket.

Har haft feber i 3 dagar nu, det blir fuffare och tuffare.
Börjar kanske bli bättre, så nu har jag sjukskrivit mig hela helgen så jag verkligen vet att jag blir frisk.
Har legat i sängen/soffan och varit jätte slö min röst är hes också.
Riskakor, choklad och vatten har det bestått av!

Jag hoppas att detta inom någon månad kommer ta slut. Snart ska jag göra två stycken sjukhusbesök!
Och jag hoppas på ett svar.

M är på hockeyn, jag ligger och kikar på The voice sverige. 
Bloggningen är seg nu, så även jag! 

Ta hand om er alla

New years Eve

Ikväll ska jag och en vän faktiskt unna oss en fika och efter det se på bio och bara vara! 
Det ska bli så himla skönt vi ska snacka skit och hitta någon fruktansvärt bra fik, där det finns toppen med glutenfritt! ♥

Det kommer komma upp bilder senare ikväll eller imorgon bitti!

RSS 2.0